Skadedjur

Djur som vanligtvis förorsakar olägenheter runt Göteborg.

 

 

Stadsduva

Stadsduvan, vars stamform är klippduvan har spridit sig efter att ha införts av människan till Sverige. Stadsduvan lever nära människor i städer och mindre samhällen. I Göteborg beräknas beståndet av stadsduvor till 50'000 individer. De söker föda på gator och torg. Flertalet stadsduvor är grå eller brunbrokiga men det finns också vita och svartaktiga former. Den ursprungliga klippduvan häckar en gång om året medan stadsduvan har anpassat sig till de onaturligt goda födoförhållandena i städerna och kan få upp till åtta kullar per år.

Avskjutning av stadsduvor bedrivs då de kan sprida fågelinfluensa samt bär på loppor och parasiter. De tar sig in och övernattar i byggnader där de orsakar skador med sin frätande spillning vilken uppgår till ca 1kg per månad och duva. Det händer också att de tar sig in i lokaler och där utlöser larm med rörelsedetektorer.

 

 

 

Längd: 30-35 cm
Vingspann: 60-65 cm
Vikt: 250-350 g

 

Skata

Skatan tillhör kråkfåglarna och är mycket vanlig runt bebyggelser i städer och på landsbyggden. Den är svartvit i färgen och har en lång stjärt. Skatan äter både animalisk och vegetarisk föda. Skatan är på en del håll till skada för farmer, trädgårdar och odlingar. Skator går även hårt åt mindre fåglars ägg och ungar, en undersökning som gjordes visade på att en etablerat skatflock i ett område tog upp emot 80% av sångfåglarnas ägg/ungar. 

Avskjutning samt fällfångst av skator blir aktuellt då de tar sig in i byggnader eller blir övertaliga i vissa områden och skitar ner. Avskjutning är effektivt då de lär sig undvika platser där de upplevt fara. Skatan häckar i april/maj och med 4-7 ägg. Borivning är effektivast i början till mitten av april.

Längd: 40-50 cm
Vingspann: 45-55 cm
Vikt: 200-240 g

 

Kaja 

Kajan är en liten kråkfågel som kan studeras på torg, hustak samt soptippar. Kajan är mörkgrå, näst intill svart, men huvudets sidor och nacke är ljusare grå. De gråvita ögonen är ett annat kännetecken. Majoriteten av kajorna häckar i kolonier på vindar, ventiltrummor eller i någon lämplig byggnad, eller också i äldre hålträd i en park. Äldre kyrktorn har ofta en egen kajkoloni. Kajornas boplatser drar ofta till sig ohyra. 

Avskjutning av kajor är aktuellt då de blir övertaliga i vissa områden skitar skitar ner med sin avföring. Kajan häckar likt skatan i april/maj med 4-7 ägg.

Längd: 30-35 cm
Vingspann: 65-75 cm
Vikt: 200-250 g

 

Kråka

 

Kråkan eller gråkappan som den också kallas är mycket talrik runt Göteborg. Den påträffas ofta som så mycket annat vilt nu förtiden intill människans boningar, stallar soptippar osv. En del kråkor övervintrar medans andra drar söder ut på vintern. Kråkan är en revirfågel och känner sitt revir väl. Kråkan får oftast en kull med runt  5 ungar i maj/juni.

Avskjutning och fällfångst kan bli aktuellt runt soptippar, uteservering och andra platser där de ställer till olägenheter.

Längd: 40-50 cm
Vingspann: 80-100 cm
Vikt: 400-600 gram

 

Måsfåglar

I familjen måsfåglar ingår dels fiskmås och skrattmås men även havstrut och gråtrut. Måsfåglar häckar i en mängd olika biotoper i närheten av vatten men återfinns också i stadsmiljö. De häckar både i större kolonier och som enstaka par. Fiskmåsen lägger vanligtvis en kull om året som i snitt innehåller tre ägg. Paret ruvar och tar hand om ungarna tillsammans.

Äggpunktering samt avskjutning blir aktuell då de blir till olägenhet pga spillning, skränande och orädda födosök på uteserveringar, torg och liknade platser. De kan även bli aggresiva under slutet av häckningen i maj/juni. Äggpunktering är effektivast i mitten av maj.

Längd: Mås 40-45cm. Trut 60-75cm

Vingspann: Mås 95-115cm. Trut 140-165cm

Vikt: Mås 350-600gram. Trut 1100-1800gram 

 

Mink 

Bild: Rikard Olsson 

Minken kommer ursprungligen från Nordamerika och togs till Sverige för pälsdjursuppfödning. 

Avskjutning & fällfångst av mink blir aktuellt då den orsakar skada i bla hönserier.

Längd: 40-70cm inkl svans

Vikt:1-3kg

 

Räv

Räven tillhör hunddjuren och är ett av våra vanligaste rovdjur. Räven har rödbrun rygg med ljus undersida, insida ben och svansspetts. Räven bor i gryt och trivs bäst i skogs och ängsmark men blir allt mer förekommande inåt bostadsområden och industriområden i sin jakt på föda. Räven kan kallas allätare då den livnärar sig på allt från bär och grodor till fågel, hare och rådjur. Räven får 5-7 ungar i mars/maj.

Fällfångst samt avskjutning blir aktuellt runt bla hönserier.

Längd: 60-80cm + 40cm svans.

Vikt: 5-7kg

 

Grävling

Grävlingen är ett rovdjur och tillhör familjen mårddjur. Den är grå i pälsen med svart och vitt huvud. Grävlingen bor i gryt och kommer fram och söker sin föda på natten. Gryten ligger oftast i stenrös, sandmark, under  trädrötter eller inunder husgrunder. Grävlingens gryt har oftast flera ingångar och man brukar hitta nygrävd jord och spillning utanför ingångarna om det är bebott. Grävlingen lever på vegetabilisk föda och daggmaskar men den kan även ta fåglar och dess ägg. Ett gryt kan bebos av upp till 10 grävlingar.

Fällfångst blir aktuellt då grävlingen underminerar byggnader med sina gångar samt kan vara till olägenhet i trädgårdar och bostadsområden.

Längd: 60-100 cm
Vikt: 10-25 kg

 

Vildkanin

Kaninen kommer ursprungligen från sydeuropa och  planterades in i Sverige i början av 1900-talet. Kaninen kan liknas vid en mindre hare utan de svarta fläckarna på öronspetsarna. Det finns dock en hel del förvildade tamkaniner som väl får ses som vildkanin efter en generation i det fria. Kaninen bor oftast i sandgryt men även gångar inunder byggnader samt håligheter och rör inunder buskage och liknande. Deras gångar byggs ständigt ut så länge det finns aktivitet där och kan utgöra fara i hästhagar, bostadsområden och liknande då de minerar marken ovanpå. Kaninen kan även åverka skada i trädgårdar och skogsplanteringar. Populationen av kanin kan variera mycket mellan åren beroende på temperatur och födotillgång samt kaninpest sk myxomatos. Kaninen är som aktivast från skymning till gryning men kan även påträffas dagtid i sina sök på föda. En bohåla kan innehålla upp till 20 individer.

Avskjutning samt fällfångst blir aktuell då kaniner äter grödor samt underminerar byggnader med sina boningsgångar.

Längd: 30-50cm
Vikt: 1,5-2 kg

 

Kanadagås & Grågås

Kanadagåsen (Branta canadensis) är Sveriges största gås. De häckar i sjöar, dammar, floder och kustnära områden. Boet ligger i allmänhet på små öar och kanadagåsen lägger två till tio ägg. Vid två års ålder är de fortplantningsdugliga, men vanligen häckar de först vid en ålder av tre till fem år.

Under icke häckningsperiod, och särskilt under vintern, är kanadagåsen starkt flocklevande. Under höst och vinter hittar kanadagåsen sin föda på jordbruksmark och odlade vallar. Lokalt häckar gässen i stadsparker och betar då på gräsmattor. Kanadagåsen äter undervattensväxter, gräs, örter och spillsäd. Undvik höstplöjning eller ställ i ordning inmatningsplatser både vår och höst. Stubbåkrarnas attraktionskraft är av stor betydelse under hösten men även under våren. Genom att vänta tills våren med att plöja kan fåglarna styras undan från känsliga grödor. 

Om det behövs för att förebygga skada, får kanadagås som uppträder vid fält med oskördad gröda eller som orsakar olägenheter, jagas hela året. 
Grågås som uppträder vid fält med oskördad gröda får jagas om det behövs för att förebygga skada den 20 juli-10 aug.

Längd: Kanadagås 90-110cm. Grågås 75-85cm

Vingspann: Kanadagås 150-180cm. Grågås 150-170cm

Vikt: Kanadagås 3,5-6,5kg. Grågås 2,5-4kg

 

Vildsvin

Avskjutning & fällfångst av vildsvins blir aktuellt då de orsakar skada i odlade åkrar, trädgårdar och liknande.

Längd: 140-190cm
Vikt: 40-200kg

 

Mård

Avskjutning & fällfångst av mård blir aktuellt om de orsakar skada i hönserier eller liknande uppfödning.

Längd: 50-90cm inkl svans

Vikt: 1,5-2kg