Djur som vanligtvis förorsakar olägenheter runt Göteborg.
Stadsduva
Stadsduvan, vars stamform är klippduvan har spridit sig efter att ha införts av människan till Sverige. Stadsduvan lever nära människor i städer och mindre samhällen. I Göteborg beräknas beståndet av stadsduvor till 50'000 individer. De söker föda på gator och torg. Flertalet stadsduvor är grå eller brunbrokiga men det finns också vita och svartaktiga former. Den ursprungliga klippduvan häckar en gång om året medan stadsduvan har anpassat sig till de onaturligt goda födoförhållandena i städerna och kan få upp till åtta kullar per år.
Avskjutning av stadsduvor bedrivs då de kan sprida fågelinfluensa samt bär på loppor och parasiter. De tar sig in och övernattar i byggnader där de orsakar skador med sin frätande spillning vilken uppgår till ca 1kg per månad och duva. Det händer också att de tar sig in i lokaler och där utlöser larm med rörelsedetektorer.
Längd: 30-35 cm
Vingspann: 60-65 cm
Vikt: 250-350 g
Skata
Skatan tillhör kråkfåglarna och är mycket vanlig runt bebyggelser i städer och på landsbyggden. Den är svartvit i färgen och har en lång stjärt. Skatan äter både animalisk och vegetarisk föda. Skatan är på en del håll till skada för farmer, trädgårdar och odlingar. Skator går även hårt åt mindre fåglars ägg och ungar, en undersökning som gjordes visade på att en etablerat skatflock i ett område tog upp emot 80% av sångfåglarnas ägg/ungar.
Avskjutning samt fällfångst av skator blir aktuellt då de tar sig in i byggnader eller blir övertaliga i vissa områden och skitar ner. Avskjutning är effektivt då de lär sig undvika platser där de upplevt fara. Skatan häckar i april/maj och med 4-7 ägg. Borivning är effektivast i början till mitten av april.
Längd: 40-50 cm
Vingspann: 45-55 cm
Vikt: 200-240 g
Kaja
Kajan är en liten kråkfågel som kan studeras på torg, hustak samt soptippar. Kajan är mörkgrå, näst intill svart, men huvudets sidor och nacke är ljusare grå. De gråvita ögonen är ett annat kännetecken. Majoriteten av kajorna häckar i kolonier på vindar, ventiltrummor eller i någon lämplig byggnad, eller också i äldre hålträd i en park. Äldre kyrktorn har ofta en egen kajkoloni. Kajornas boplatser drar ofta till sig ohyra.
Avskjutning av kajor är aktuellt då de blir övertaliga i vissa områden skitar skitar ner med sin avföring. Kajan häckar likt skatan i april/maj med 4-7 ägg.
Längd: 30-35 cm
Vingspann: 65-75 cm
Vikt: 200-250 g
Kråka
Kråkan eller gråkappan som den också kallas är mycket talrik runt Göteborg. Den påträffas ofta som så mycket annat vilt nu förtiden intill människans boningar, stallar soptippar osv. En del kråkor övervintrar medans andra drar söder ut på vintern. Kråkan är en revirfågel och känner sitt revir väl. Kråkan får oftast en kull med runt 5 ungar i maj/juni.
Avskjutning och fällfångst kan bli aktuellt runt soptippar, uteservering och andra platser där de ställer till olägenheter.
Längd: 40-50 cm
Vingspann: 80-100 cm
Vikt: 400-600 gram
Måsfåglar
I familjen måsfåglar ingår dels fiskmås och skrattmås men även havstrut och gråtrut. Måsfåglar häckar i en mängd olika biotoper i närheten av vatten men återfinns också i stadsmiljö. De häckar både i större kolonier och som enstaka par. Fiskmåsen lägger vanligtvis en kull om året som i snitt innehåller tre ägg. Paret ruvar och tar hand om ungarna tillsammans.
Äggpunktering samt avskjutning blir aktuell då de blir till olägenhet pga spillning, skränande och orädda födosök på uteserveringar, torg och liknade platser. De kan även bli aggresiva under slutet av häckningen i maj/juni. Äggpunktering är effektivast i mitten av maj.
Längd: Mås 40-45cm. Trut 60-75cm
Vingspann: Mås 95-115cm. Trut 140-165cm
Vikt: Mås 350-600gram. Trut 1100-1800gram
Gråsparv & Pilfink
Gråsparv och pilfink kan lätt uppfattas som fler till antalet än vad de i själva verket är, detta p.g.a. att de följer människan till gårdar och städer. Detta är trevliga små fåglar men skddsjakt på gråsparv och pilfink blir ibland aktuell då de tyvärr ställer till skador vid spannmålsodlingar och lager då de uppträder i större flockar och äter av de mesta i sin väg. Dessa arter anses även vara överförare av bakterier exempelvis salmonella! Det händer också att de tar sig in i varuhus, lagerlokaler och liknande. Pilfinken häckar tillsammans med Gråsparvar under tegelpannor, i ihåliga träd och gömslen i ladugårdar. Skyddsjakt på gråsparv och pilfink blir aktuellt då de orsakar sanitär olägenhet i ladugårdar, livsmedelslager eller andra motsvarande anläggningar.
Sparvar häckar normalt under maj månad med 5 ägg per kull och 1-3 kullar per år.
Längd: 15cm
Vikt: 25gram
Mink
Bild: Rikard Olsson
Minken kommer ursprungligen från Nordamerika och togs till Sverige för pälsdjursuppfödning.
Avskjutning & fällfångst av mink blir aktuellt då den orsakar skada i bla hönserier.
Längd: 40-70cm inkl svans
Vikt:1-3kg
Räv
Räven tillhör hunddjuren och är ett av våra vanligaste rovdjur. Räven har rödbrun rygg med ljus undersida, insida ben och svansspetts. Räven bor i gryt och trivs bäst i skogs och ängsmark men blir allt mer förekommande inåt bostadsområden och industriområden i sin jakt på föda. Räven kan kallas allätare då den livnärar sig på allt från bär och grodor till fågel, hare och rådjur. Räven får 5-7 ungar i mars/maj.
Fällfångst samt avskjutning blir aktuellt runt bla hönserier.
Längd: 60-80cm + 40cm svans.
Vikt: 5-7kg
Grävling
Grävlingen är ett rovdjur och tillhör familjen mårddjur. Den är grå i pälsen med svart och vitt huvud. Grävlingen bor i gryt och kommer fram och söker sin föda på natten. Gryten ligger oftast i stenrös, sandmark, under trädrötter eller inunder husgrunder. Grävlingens gryt har oftast flera ingångar och man brukar hitta nygrävd jord och spillning utanför ingångarna om det är bebott. Grävlingen lever på vegetabilisk föda och daggmaskar men den kan även ta fåglar och dess ägg. Ett gryt kan bebos av upp till 10 grävlingar.
Fällfångst blir aktuellt då grävlingen underminerar byggnader med sina gångar samt kan vara till olägenhet i trädgårdar och bostadsområden.
Längd: 60-100 cm
Vikt: 10-25 kg
Vildkanin
Kaninen kommer ursprungligen från sydeuropa och planterades in i Sverige i början av 1900-talet. Kaninen kan liknas vid en mindre hare utan de svarta fläckarna på öronspetsarna. Det finns dock en hel del förvildade tamkaniner som väl får ses som vildkanin efter en generation i det fria. Kaninen bor oftast i sandgryt men även gångar inunder byggnader samt håligheter och rör inunder buskage och liknande. Deras gångar byggs ständigt ut så länge det finns aktivitet där och kan utgöra fara i hästhagar, bostadsområden och liknande då de minerar marken ovanpå. Kaninen kan även åverka skada i trädgårdar och skogsplanteringar. Populationen av kanin kan variera mycket mellan åren beroende på temperatur och födotillgång samt kaninpest sk myxomatos. Kaninen är som aktivast från skymning till gryning men kan även påträffas dagtid i sina sök på föda. En bohåla kan innehålla upp till 20 individer.
Avskjutning samt fällfångst blir aktuell då kaniner äter grödor samt underminerar byggnader med sina boningsgångar.
Längd: 30-50cm
Vikt: 1,5-2 kg
Kanadagås & Grågås
Kanadagåsen (Branta canadensis) är Sveriges största gås. De häckar normalt i sjöar, dammar, floder och kustnära områden. Boet ligger i allmänhet på små öar och kanadagåsen lägger två till tio ägg. Vid två års ålder är de fortplantningsdugliga, men vanligen häckar de först vid en ålder av tre till fem år.
Under icke häckningsperiod, och särskilt under vintern, är kanadagåsen starkt flocklevande. Under höst och vinter hittar kanadagåsen sin föda på jordbruksmark och odlade vallar. Sommartid kan tyvärr betesmarkena bestå av golfbanor, badplatser och liknande och då orsaka sanitära olägenheter pga dess spillning. Lokalt häckar gässen i stadsparker och betar då på gräsmattor. Stubbåkrarnas attraktionskraft är av stor betydelse under hösten men även under våren. Genom att vänta tills våren med att plöja kan fåglarna styras undan från känsliga grödor.
Gässen häckar normalt i april-maj.
Om det behövs för att förebygga skada, får kanadagås skyddsjagas hela året.Längd: Kanadagås 90-110cm. Grågås 75-85cm
Vingspann: Kanadagås 150-185cm. Grågås 150-170cm
Vikt: Kanadagås 3,5-5kg. Grågås 2,5-4kg
Vildsvin
Avskjutning & fällfångst av vildsvins blir aktuellt då de orsakar skada i odlade åkrar, trädgårdar och liknande.
Jakttiden för vuxna vildsvin är den 16 april - 15 februari. Årsungar av vildsvin får jagas hela året men suggor med kultingar är fredade.
Längd: 140-190cm
Vikt: 40-200kg
Mård
Avskjutning & fällfångst av mård blir aktuellt om de orsakar skada i hönserier eller liknande uppfödning.
Längd: 50-90cm inkl svans
Vikt: 1,5-2kg
Bäver
Bävern är ett vilt som ökat explosionsartat runt Göteborg de senaste åren. Tyvärr kan de orsaka översvämningar & skador om de bosätter sig på olämpliga platser. Första åtgärden är att riva deras fördämningar och genom detta torrlägga deras bon och få dem att flytta till lämpligare boplatser. Hjälper ej detta genom upprepade försök så kan avskjutning av vissa individer för att få dem att flytta bli aktuellt.
Enligt 29 § jaktförordningen (SFS 1987:905) får Länsstyrelsen ge tillstånd att förstöra bäverns boplats eller dammbyggnad mellan 1 september och 30 april.
Mellan maj och augusti behövs inget tillstånd att riva bäverdämme. Regeln gäller under allmän jakttid för bäver. För att riva bäverhyddor krävs däremot tillstånd även under denna tid.
Den allmänna jakttiden i Västra Götalands län är mellan 1 oktober till den 10 maj. Om det finns ett behov av skyddsjakt under annan tid kan Länsstyrelsen bevilja tillstånd (23 a och 29 §§ jaktförordningen). En förutsättning för att få beviljad skyddsjakt är att denna åtgärd anses nödvändig för att förhindra omfattande skador.
Längd: 85-115cm ink svans
Vikt: Vuxet djur mellan 10-30kg
Rådjur
Rådjuren kommer ibland in i handelsträdgårdar, industriområden, provbanor och liknande runt Göteborg och kan där osrsaka olägenheter.